Operatrisen

Natten till igår fastnade Operatrisen framför TV:n. Det var SvT som sände en konsert som ägde rum förra sommaren på Waldbühne i Berlin. Medverkade gjorde Plácido Domingo, Rolando Villazón och Anna Netrebko och den förstnämnde visade att gammal är äldst -- och bäst. I alla fall sceniskt/uttrycksmässigt. Hans inlevelse fick också ganska platta nummer att spraka av intensitet. Vokalt fick han ju konkurrens av Villazón, även om han stod sig mycket bra.

Anna Netrebko var en besvikelse för Operatrisen, som bara hört henne på skiva. Hon har en mycket bra röst och hon är söt att se på men vad är det hon har för sig med huvudet när hon sjunger? Hon skakar på det så mycket att Operatrisen blir sjösjuk och den storögda barnsligheten passar ganska illa i en del av repertoaren. Gör hon så i föreställningar också eller är det bara en del av hennes konsertimage?

Konsertprogrammet bestod till stor del av operett, en genre som för en betydligt bättre tillvaro i Tyskland än i Sverige. Operatrisen är inte så kunnig inom området och mättnar ganska fort så hon hade hellre hört några fler operaarior och gärna då några koloraturbemängda saker men de kan ju ha funnits i början, vilken Operatrisen tyvärr missade.

Operatrisen har fått ett tråkigt besked och tänker trösta sig med att köpa en tidigare omnämnd DVD med Händels Alcina. Det må vara modernt, det må vara barbröstat men musiken är gudomlig och det Operatrisen sett på Youtube har faktiskt inte avskräckt henne.

Operatrisen har bara lyssnat på Youtube men är såld ändå -- den här DVD:n måste införskaffas! Catherine Naglestad är helt fantastisk!