Radionjutning
I lördags bänkade sig Operatrisen framför radion för att avnjuta direktsändningen av Händels Julius Caesar från Göteborgsoperan. Nu kan Operatrisen handlingen ganska bra och i pauserna redogörs ju för vad som sker i den kommande akten men med bristande kunskaper i italienska är det inte så lätt att veta var i det dramatiska skeendet man befinner sig - tur då att man älskar barockopera för musiken.
Orkestern spelade i Operatrisens öron utmärkt och vissa av sångarna utmärke sig också, medan andra kanske inte gav samma behållning. Det största plusset får Ann-Kristin Jones som sjunger fantastiskt, kanske särskilt i duetten med Cornelia (Charlotte Hellekant).
Operatrisen har inte riktigt förstått tjusningen i countertenorernas röstklang och här är de två stycken, som hon dessutom inte alltid lyckades skilja mellan. Vid några tillfällen tycktes det dock som om William Towers (Julius Caesar) hade svårt att hänga med i koloratursvängarna.
Cleopatra, som sjunger ett par av Operatrisens absoluta favoritarior, sjöngs av stjärnskottet Ida Falk Winland och resultatet var en aning ojämnt - fantastiska höjdtoner ibland och obalanserade diton ibland, fantasifulla och vackra utsmyckningar omväxlade med något smaklösa etc. Men den största invändningen är kanske att Operatrisen inte tycker att hon helt lyckas fylla de långsamma partierna av sina arior; det är något som fattas i känsla och närvaro, medan fyrverkerierna blixtrar som de ska.
Orkestern spelade i Operatrisens öron utmärkt och vissa av sångarna utmärke sig också, medan andra kanske inte gav samma behållning. Det största plusset får Ann-Kristin Jones som sjunger fantastiskt, kanske särskilt i duetten med Cornelia (Charlotte Hellekant).
Operatrisen har inte riktigt förstått tjusningen i countertenorernas röstklang och här är de två stycken, som hon dessutom inte alltid lyckades skilja mellan. Vid några tillfällen tycktes det dock som om William Towers (Julius Caesar) hade svårt att hänga med i koloratursvängarna.
Cleopatra, som sjunger ett par av Operatrisens absoluta favoritarior, sjöngs av stjärnskottet Ida Falk Winland och resultatet var en aning ojämnt - fantastiska höjdtoner ibland och obalanserade diton ibland, fantasifulla och vackra utsmyckningar omväxlade med något smaklösa etc. Men den största invändningen är kanske att Operatrisen inte tycker att hon helt lyckas fylla de långsamma partierna av sina arior; det är något som fattas i känsla och närvaro, medan fyrverkerierna blixtrar som de ska.
Babben Larsson som FFJ
Florende Foster Jenkins har länge haft en plats i Operatrisens hjärta; sedan det nästan stannade av förskräckelse första gången hennes speciella version av "Der Hölle Rache" nådde Operatrisens öron kring millenieskiftet.
I vår kan man se Babben Larsson som Florence i musikalen Obesvarad kärlek, som handlar om sångerskans liv. Tyvärr tror Operatrisen att det är svårt att efterlikna FFJ - she was one of a kind och risken är att det blir för mycket förlöjligande.
Nej, nu ska Operatrisen ut på Youtube och skaffa sig en liten dos själfull orytmisk falsksång.
I vår kan man se Babben Larsson som Florence i musikalen Obesvarad kärlek, som handlar om sångerskans liv. Tyvärr tror Operatrisen att det är svårt att efterlikna FFJ - she was one of a kind och risken är att det blir för mycket förlöjligande.
Nej, nu ska Operatrisen ut på Youtube och skaffa sig en liten dos själfull orytmisk falsksång.
Operagris
Jodå, OperaGrisen (Operatrisen) funderar på att lägga ned verksamheten men har ändå lite svårt att släppa taget. Någon gång är tillgången på tid kanske större, någon gång kanske hon får mer lust att skriva om något hon sett, någon gång... Så hon stannar kvar, och kom ihåg att det är helt frivilligt att läsa här.
